Maha Nasser: Är vi lika eller olika när det kommer till att utöva vår religiösa övertygelse och våra ritualer?

Om vi vill prata om religiösa högtider i europeiska samhällen kontra arabiska och islamiska samhällen så kommer vi att upptäcka att muslimska samhällen har två stora religiösa högtider, precis som västerländska samhällen. Européer eller länder med kristen majoritet firar påsk och jul. Påsken, eller uppståndelsens högtid, är den största kristna högtiden. Jesus återuppståndelse minns i tre dagar efter hans korsfästelse och död som nämns i Nya testamentet. I och med det så avslutar man den stora fastan, som vanligtvis varar i fyrtio dagar. Stilla veckan slutar också, och den pågående uppståndelsen börjar under det liturgiska året i fyrtio dagar fram till pingstfesten. Det finns inget fast datum för påsk, men påsken firas på söndagen efter den första fullmånen efter vårdagjämningen, som vanligtvis infaller mellan 22 mars och 25 april. Då infaller långfredagen, som sammanfaller med Jesus korsfästelse två dagar före påsk. Påskdagen är en allmän helgdag i Sverige och många andra länder. Familjer samlas och njuter av traditionell mat som ägg, sill och lamm. Dessutom deltar en del i gudstjänster, religiösa ritualer och andra sociala aktiviteter. Bland de religiösa ritualer som praktiseras av vissa på påsk så är Via Dolorosa en av dem. Då bär en person ett stort kors som representerar Kristi lidandes väg och en stor skara deltagare som bär tända ljus reciterar böner och vandrar bakom personen med korset. Dessutom finns det vad som kallas "påskflamman", som är en av de mest kända påsktraditionerna i vissa länder, där landsbygdens invånare, vänner och grannar, träffas på lördagen före påsk. I vissa områden på söndagen eller måndagen för att bränna trädgrenar. Att tända en eld har varit en populär tradition sedan 1500-talet och symboliserar påskelden på Jesu Kristi uppståndelsedag. Det andra tillfället som europeiska länder och många andra länder med kristen majoritet firar är julen, vilket är firandet av Jesus födelse den 25 december. Det är värt att notera att dessa två tillfällen inte längre praktiseras i Sverige och många länder på ett religiöst sätt utan snarare för att de blivit en kulturell tradition.

Muslimer firar också två religiösa tillfällen om året. Det första är Eid al-Fitr efter Ramadan. Muslimer firar denna högtid för att markera slutet av månaden Ramadan och slutet på fasteplikten. Eid al-Fitr anses vara den lilla högtiden men samtidigt det viktigaste tillfället som firas av muslimer. Den andra högtiden är Eid al-Adha, som kallas den stora högtiden. Eid al-Adha sammanfaller med den 10:e Dhu al-Hijjah i Hijri-kalendern för muslimer och infaller vid slutet av Arafat-dagen, det stopp där muslimska pilgrimer stannar för att utföra de viktigaste ritualerna under pilgrimsfärd. Det slutar den 13:e Dhu al-Hijjah. Denna fest är bland annat ett minne av berättelsen om Abraham, frid vare med honom, när han såg en syn där Gud befallde honom att offra sin son Ismail. Eftersom Abraham och hans son var redo att följa guds order, befallde Gud honom att istället slakta ett offer. Muslimer närmar sig Gud på denna dag genom att offra ett av boskapen såsom (Ofta ett får eller en ko, men vissa använder kameler som ett offer) och offerköttet delas ut till släktingar och fattiga. Djuroffer är en del av ritualerna i Eid al-Adha och det är därför det kallas Eid al-Adha. Muslimer firar Eid al-Adha i fyra dagar, medan de firar Eid al-Fitr under endast en dag. Dessa två tillfällen är religiösa för muslimer, så de domineras av religiösa ritualer som att starta Eid-dagen med bön och Takbeer. På Eid al-Adha slaktar människor offret efter bönen. Eid al-Adha sammanfaller också med att människor åker till Mecka för att utföra pilgrimsfärd. Pilgrimsfärden anses vara en av grundpelarna i islam och är den största tillbedjan som utförs av muslimer. Efter att människor utfört religiösa ritualer på högtider börjar sociala ritualer. Man besöker släkt och familj och man ger pengar och godis till barnen. Eid-kakor bakas också och speciell mat tillagas för dessa tillfällen. Folk bjuder in varandra till måltider. Högtider betraktas som ett tillfälle för släkt och familj att träffas. Många reser mellan städer och länder för att träffa de sina.

Trots den stora skillnaden i utövandet av religiösa och kulturella ritualer mellan öst och väst och trots att övertygelserna skiljer sig åt så finns det enligt mig många likheter. Bland annat är dessa evenemang, förutom att de är religiösa, i första hand sociala evenemang. Eftersom dessa högtider, oavsett om de är i väst eller öst, är tänkta att samla familj, nära och kära och vänner vid ett bord och öka familjebanden. Tillfällena är också främst för att glädja barnen, eftersom människor från olika kulturer är angelägna om att barnen ska få pengar, gåvor och nya kläder. Utöver det så serveras det speciella mat och bakverk under högtiderna. I slutändan spelar det ingen roll om vi skiljer oss åt i vår tro och praxis av religiösa, kulturella och andra ritualer. Det kommer alltid att vara mycket viktigt att vi delar våra mänskliga värderingar.