Rädda för att bli sjukare av vaccinet än av viruset i sig. Rädda för biverkningar och rädda för att dö.

”Varje gång jag bokar en tid för vaccination kommer det nyheter som gör att jag känner mig otrygg. Det verkar som att vaccinet inte är säkert. Det är många människor som har fått vaccinet som känner sig rädda och osäkra”, säger en kvinna som bor i Växjö till Smålandsposten.

”Jag kommer inte att ta vaccinet även om vi tvingas göra det, jag låser mig hemma, för det är stor risk att vaccinera sig. Jag vill inte föra in ett ämne i min kropp som jag inte vet vad det är eller vad det är för komplikationer”, säger Abeer Ghazi.

Lena Andersson Nazzal har väglett Kronoberg i vaccinfrågor i ett år. Hon har tagit del av Smålandspostens intervjumaterial och menar att en stor del av svaren rent av handlar om desinformation.

– Det finns så många informationskällor idag och man kan ha svårt att värdera det man hör. Många har fått fel uppfattning och lyssnat på fel källor som man förlitat sig på, säger hon om att många uttrycker en oro för att vaccinera sig och fortsätter:

– Rädslorna hänger kvar en del från svininfluensan och vad som hände då kring vaccin. Då fick vi problem efter vaccineringen.

Upplever du att det stora informationsflödet har fått en negativ effekt på ert arbete?

– Det kan det absolut ha gjort, det är ingenting jag har detaljkoll på. Men jag antar det, också utifrån det jag läst nu. Det finns ju mycket missuppfattningar.

Hur har ni arbetat med att hänvisa människor till rätt källor?

– Vi försöker förmedla vidare det som Folkhälsomyndigheten går ut med. Ytterst är det ju de som ska stå för den sakliga informationen. Vid vaccinbussarna finns det oftast informatörer som kan svara på frågor och bekräfta vad som stämmer och vad som inte stämmer. Det jag hör från de som är ute på fält är att många väljer att vaccinera sig.

Enligt FHM:s statistik har personer födda utanför EU en lägre vaccinationsvilja än befolkningen i stort. I Region Kronoberg ser man att det är två grupper som sticker ut.

– Det är inte bara de med utländsk bakgrund utan framförallt yngre män som har en låg vaccinationsgrad, säger Andersson Nazzal.

Hon tror att motståndarnas inställning till vaccinet kan förflyttas när ett covidbevis krävs för större tillställningar och evenemang från den 1 december.

– Det kanske kan vara intressant att vaccinera sig då för att gå på hockey eller liknande.

Varför är det just yngre män?

– Det är nog samma sak som jag pratat om – att man inte riktigt kommit sig för eller så tycker man inte ens att det är viktigt. Man tänker ”jag är ung, jag blir inte så svårt sjuk, jag behöver inte vaccinera mig”. Man tror att man är onåbar på något sätt.

– Jag skulle vilja att det framgår att det är viktigt att alla vaccinerar sig. Alla kan bli svårt sjuka.

– Jag tror att den bristande vaccinationstäckningen består av tre delar – de som redan är motståndare, de som har fel information kring det och de som inte har kommit sig för, säger Andersson Nazzal.

Vad är det som gör att man inte kommer till skott med att boka in en vaccinationstid?

– Det som framkommit när vi utrett saken är att man inte är med i informationsflödet i samhället och i media där vi sprider mycket information om just det. Eller så har det helt enkelt inte blivit av.

Kartan ovan visar vaccinationstäckningen i Kronoberg i september månad. Då hade Region Kronoberg börjat arbetet med att öka närvaron i bostadsområden där vaccinationstäckningen är låg, till exempel på Araby i Växjö. Bland annat har en rullande vaccinstation varit runt på olika platser i länet. Enligt vaccinationssamordnaren har det gett resultat.

– Vi har sett att vi har nått fler där än från början. Det ger resultat. Det är många som vaccinerar sig när vi är där.

Vårt arbete visar ändå att ni inte har nått fram till alla, varför har ni inte gjort det?

– Det stora informationsflödet gör det svårt – att i det bruset nå fram med rätt information till precis alla. Men vi ger oss inte, vi kommer att fortsätta.

Finns det något ni hade kunnat göra annorlunda under den här tiden?

– Kanske varit ännu tidigare ute på plats, nära befolkningen. Men vi hade inte resurser till det då, utan det har vi tillskapat efter hand.

Många som vi pratat med hänvisar till information från andra länder och vad de kommunicerar kring vaccinet därifrån. Är det ett problem?

– Det kan det ju bli. Jag hörde någon som hade pratat med utländska grupper som säger ”varför ändrar ni er så mycket i Sverige hela tiden”. I andra länder säger de en sak och då gäller det. Forskningen och erfarenheten av vaccinet ändrar sig, och Sverige följer det löpande, därför ändrar vi så fort vi vet något nytt. Här är vi mer flexibla, men det kan också bli förvirrande.

Kan du förstå att folk blir oroliga när man ändrar så som Sverige har gjort? Till exempel genom att först erbjuda Modernas vaccin till hela befolkningen för att sedan ta bort det för en viss grupp?

– Det är för att vara noga. När det gäller Moderna så såg man att det fanns en liten ökad risk i vissa grupper, då vill vi ta bort den risken och anpassa verksamheten. Det är egentligen för att skapa säkra förhållanden, även om det kan låta osäkert. Jag tycker att man kan lita på de svenska myndigheterna.

De som inte litar på svenska myndigheter då? Hur hanterar man det?

– Det kan vara en kulturfråga. Man kanske inte är van vid att lita på myndigheter, men i Sverige tycker jag att man kan göra det.