Maha Nasser: Varför är vissa invandrare i Sverige missnöjda och vad har det med integration att göra?
Man föreställer sig att lämna sitt hemland och bege sig till ett annat hemland för att bosätta sig i är detsamma som att fly från helvetet till himlen. Han målar upp en bild i sitt sinne att allt hans lidande kommer att upphöra när han når det nya hemlandet, och han glömmer att det finns livsutmaningar som följer honom vart han än går, förutom utmaningarna i det nya samhället som han måste övervinna för att kunna känna stabilitet. Därför drömmar krossas när man står på tröskeln till den första utmaningen.
Många kom till Sverige för att söka trygghet och stabilitet och samtidigt för de med sig många önskningar, drömmar och ambitioner. Men snart krossas dessa förhoppningar när de står ansikte mot ansikte med utmaningarna i det nya samhället, som börjar med att lära sig ett nytt språk, för att inte tala om att söka jobb och viktigast av allt, detta är integration och en känsla av tillhörighet. En del kan glädja sig åt att få en del av pengarna som de får från regeringen som stöd, för vilket ingen ansträngning gjordes, men med tiden hamnar de i ett tillstånd av depression för det får dem inte att känna sig glada, uppfyllda och viktiga. För att känna sig viktig kan vara viktigare än att äta, dricka och ta tak i för vissa. Därför den person som inte kunde hitta sig själv och uppfylla sig själv i det nya samhället är olycklig. Jag träffade många av dem och såg tårar av förtvivlan och besvikelse i deras ögon. En av personerna jag träffade är en kvinna i femtioårsåldern som är invandrare som har svårt att passa in i samhället. Hon pratade med mig och plötsligt grät hon och sa "Jag är inte glad här." Jag försökte ta reda på orsaken och jag frågade henne: Är du inte glad över att alla dina barn är här och att de mår bra? Är du inte nöjd med att du bor i ett tryggt hus och du har en månadslön som kommer in på ditt konto utan att anstränga dig? Är inte det bättre än att vara i lägren? Hon svarade mig medan hon torkade sina tårar och sa "Jag är inte ett djur som äter, dricker och sover". I det ögonblicket insåg jag varför hon är olycklig och varför så många är olyckliga.
Det finns människor som inte vill äta och dricka som djur, som den kvinnan nämnde. Människor vill att en uppgift ska göras som får dem att känna sig viktiga. Människor behöver en känsla av betydelse kanske mer än de behöver något annat. En känsla av betydelse kommer från prestation. Kanske att få pengar utan ansträngning kommer att gör oss glada ett tag, men med tiden börjar vi känna oss deprimerade och vi känner oss oviktiga och improduktiva. Även det faktum att en person förblir utan arbete strider mot vår mänskliga natur. Därför att om människor står utan arbete en längre tid får de olika sjukdomar och depressioner.
Om vi letar efter orsaken, varför vissa invandrare är olyckliga, kommer vi att hitta många anledningar, men ur min synvinkel tror jag att den viktigaste av dessa orsaker är svårigheten att integrera och avsaknaden av en känsla av som tillhör. Även om det finns ett stort intresse för integration från svenska regering och politiker, för att inte tala om ideella organisationer och andra. Dessa partier gör stora ansträngningar för att främja integrationen och regeringen lägger mycket pengar på att satsa på detta. Denna investering återspeglas genom kulturaktiviteter, språkinlärningsprogram och andra aktiviteter som syftar till att främja kulturell integration. Men trots allt detta intresse och investeringar i denna aspekt finns det fortfarande ett problem med att uppnå verklig integration. Därför tror vissa att det inte finns någon riktig integration och de tycker att invandrare och Sverige är som vatten och olja, det är inte lätt att blanda dem. För det finns en krock mellan kulturer, övertygelser, idéer och begrepp med varandra. Utöver utmaningarna i det nya samhället som nykomlingen till Sverige står inför, vilket kan ta lång tid innan man förstår samhället och samexisterar med det. Medan vissa ser att orsaken till den dåliga integrationen beror på Sveriges sysselsättningspolitik som de beskriver som komplex och inte ger lika möjligheter, för att inte tala om språkinlärning systemet som är långt och inte ger snabba resultat. Alla dessa skäl skulle kunna stå i vägen för att uppnå verklig integration bland samhällets medlemmar. Därav känslan av bristande samhörighet, sorg och depression.
Därför anser jag att sysselsättnings- och utbildningspolitiken måste omprövas. Det måste också säkerställas att de pengar som används för att främja integration används på rätt plats och ger positiva och faktiska resultat. Dessutom är integration en ömsesidig process mellan samhället och individen som kommer till Sverige. Det är individens och samhällets ansvar. Huvuddelen av det faller på staten, som måste tillhandahålla alla faciliteter för att uppnå verklig integration. Till exempel att skicka de som kommer till Sverige efter SFI-kurser direkt till praktik, var och en efter sin inriktning och sina intressen. Eftersom människor tillägnar sig språket mer än de lär sig det. Dessutom måste man göra en dubbel insats för att förstå och integreras i samhället inte minst av dessa ansträngningar är att lära sig svenska.
