Växjöförfattaren Aslı Ceren Aslan ger ut sin första bok

Denna månad gav Aslı Ceren Aslan ut sin första bok, ”Bara vi själva kan rädda varandra”, på både svenska och turkiska. Det är en fiktiv bok där Aslı berättar hur den politiska utvecklingen i Turkiet mellan 2015 och 2019 påverkade livet för kvinnor, HBTQI+-personer och kurder. Den svenska versionen av boken gavs ut av Trolltrumma förlag den 15 november och den turkiska versionen gavs ut av förlaget SRC i Turkiet den 10 november.

– ”Bara vi själva kan rädda varandra” är en viktig bok för mig på två sätt. För det första tycker jag att kvinno- och queerlitteratur borde vara mer närvarande över hela världen. Jag tycker att fler borde uttrycka och skriva om vad vi har upplevt, vad vi har utsatts för och känslor det har skapat. Det var viktigt för mig att skriva om hur våra liv påverkades under en viss historisk period i Turkiet och hur vi stärkte oss för att klara den. För vad vi har upplevt kan lätt raderas från historiengenom desinformation. Jag har konfronterat mina sår och läkt mig själv, säger Aslı Ceren Aslan.

Aslıs föhoppning från läsare i båda länderna är att de kan relatera till berättelserna och applicera de på sina egna liv.

– Läsare i Sverige kommer utan tvekan att hitta mycket i boken om hur politiken i Turkiet påverkar livet för kvinnor, HBTQI+ och kurdiska samhällen. Jag tror att de kommer att kunna förstå bättre hur den allt hårdare politiken i Turkiet, särskilt mellan 2015-2019, har påverkat vårt dagliga liv och vad vi har upplevt i fängelset, hemma eller på gatan. För läsare i Turkiet är även bokens ännu viktigare med tanke på att jag vill skapa en miljö för att läsa och förstå vår historia utifrån kvinnors och HBTQI+-personers situation. Jag vill också skapa en diskussion om hur situationen påverkar vår vardag, säger hon.

Hur känner du inför att ge ut din första bok?

– För att bättre beskriva känslan jag har borde jag berätta om ögonblicket jag först såg boken i fysisk form. Jag hade chans att öppna bokpaketet med egna händer på Det Fria Ordets Hus. När jag öppnade paketet kunde jag fortfarande inte tro att det äntligen hände. Det första jag kände när jag tog boken i mina händer var en känsla av att jag åstadkommit någonting. Jag har fortfarande svårt att tro det emellanåt. Men boken ligger framför mig och ja, jag gjorde det!

Hur hjälper Växjö kommun dig att förverkliga din dröm och bli författare?

– För det första genom att bli bjuden hit av Växjö kommun som fristadsförfattare och ICORN-gäst och ge en lugn och trygg miljö för mig att skriva här boken i. Om jag inte hade varit i en säker och fridfull miljö skulle jag ha spenderat energin på att skriva den här boken för att garantera min säkerhet och boken hade förmodligen aldrig blivit av. Det Fria Ordets Hus har gjort en stor insats i många tekniska frågor som att kontakta förlaget och kontakta översättaren. Man kan säga att jag lyckades skriva och ge ut den här boken tillsammans med Växjö kommun.

Kommer du att fortsätta skriva, och vad vill du skriva om?

– Jag har två olika bokidéer just nu. Båda är baserade på min kärlek till berättande. Jag gillar att skriva med fokus på att förmedla hur politik har en inverkan på människors liv och hur allt personligt faktiskt är politiskt.

– Jag planerar att genomföra intervjuer med flyktingar och icke-flyktingar med fokus på tillhörighet och empati och förvandla dessa intervjuer till berättelser. Jag hoppas kunna kombinera detta med bildkonst och göra en utställning. Jag vill starta projektet i Växjö nästa år, men jag vill i en förlängning ställa ut även i andra städer i Sverige och publicera de berättelser jag har samlat i en bok. Jag planerar också att skriva en roman om den emancipatoriska aspekten av kärlekens könlöshet. Det är en uppfattning som retar mig mycket och idén till den boken kom under tiden som jag skrev ”Bara vi själva kan rädda varandra”.